so near, but yet so far away...
14/6? nån gång då iaf, då kommer mina kinder fräta bort. de är helt omöjligt, du kan inte lämna mig här! du kommer vara för långt bort. jag gråter bara av att skriva detta. jag vet inte vad jag ska göra för att du ska förstå. jag älskar dig så otroligt mycket, och jag vet inte vad jag ska göra utan dig, det finns inte, jag finns inte då. är nicole inte här, då är maya inte det heller.
helvette, jag klarar inte av de baby:(<3
14/6? nång gång då.. då kommer mina kinder fräta bort. jag kommer aldrig sluta gråta, gråter bara av att skriva de här. jag vet inte hur jag ska säga detta för att du ska förstå, jag älskar dig så jävla mycket. oavsett hur mycket jag skriver det låter de så himla klent, men jag gör de, så mycket att de verkligen inte går att förklara.´jag byter fan ut min högra han för att få ha kvar dig här. de är du som gör att jag blir glad på dagarna. börjar jag min dag dålig avslutas den bra när jag sett dig. jag kommer inte vara mig själv efter sommaren. utan dig är jag inte den riktiga maya. finns inte nicole finns inte maya. helvette vad jag kommer sakna dig, jag kommer inte klara mig. vad ska jag göra baby?:(<3
nu blev det visst kanske två komentarer. men du är värt en billjard!
fy fan, det är väl jag och maya tillsammans som kommer sitta och storlipa tills tårarna tar slut. fan jag börjar gråta av att veta att du snart åker. åker ifrån oss. det senaste halvåret vi har kommit jättenära varandra, bäst liksom? nej, det funkar inte utan en nicole, inte någonstans. dom nere i falkenberg kan ju skita på sig eller någonting för dig får dom fan inte. det tar emot att veta att du troligvist kommer glömma av oss, glömma av mig. ifall det blir som med ellen, man säger att man ska träffas och hålla igång kontakten utan att det knappt händer, man hälsar knappt de få gånger man träffas.
nej du får fan inte åka!
stanna<3
